Vi startade 7 Juli och gick till Skagen där vi träffade övriga båter i Kryssarklubbens eskader.
Seglingen till Farsund startade med motorgång i hög kort sjö ut till sgagens rev. Det skulle visa sig vara den värsta seglingen på hela resan. Dessutom visade det sig att luckan till förpiken inte håller tätt när sjön trycker på. Så det blev blött i kojen.
Efter rundning av revet kunde vi falla av med vinden och sätta genakern som fick sitta uppe hela dagen och en bit in på kvällen. Vi lämnade skagen vid 8-tiden och var framme i Farsund vid 4 tiden morgonen efter.
På väg mot Farsund, utanför Mandal/Lindesnäs.
I Farsund delades båtarna upp och fyra båtar valde att gå mot Shetland i ett väderfönster som vi övriga tyckte var för litet. Så vi kryssde upp till Egersund istället.
Egersund är en trevlig stad på vestlandet med en väldigt skyddad hamn mitt i centrum.
Vi förberedde överfarten till Shetland genom att göra matlådor som bara är att stoppa in i ugnen. Vi fick dessa frysta på den närbelägna Kiwi affären.
Alexander gör "Afrikana" för överfarten.
Vi lämnade Egersund vid 18- tiden den 14 Juli och seglade några timmar innan vinden dog ut.
Då vi var 4 ombord så gick vi 3 timmars vakter där den som gick av sin vakt stannade kvar på frivakt i sittbrunnen, på så sätt var vi alltid 2 uppe om det skulle behövas ändra segel eller annat.
Vid 6 tiden på morgonen kom vinden och den var då sydlig 5-7 m/s så vi satte genaker.
Genakern satt uppe till 19 på kvällen.
Vi har precis lämnat Egersund.
Bra drag på Nordsjön, Olivia vid rodret, J-O har frivakt i sittbrunnen.
Bild från Rödluvan som vi passerade förbi.
Rödluvan på väg. Klas Valfridsson seglad ensam ombord.
Cleas och Anna Engelin i Andante.
Solnedgång sista natten innan Shetland.
Vi tog ned Genakern då vi fick ETA kl 02.00 men med genuan uppe så blev det 04.00 så vi tog tillslut ned genuan också och fick ETA på 06.00 vilket stämde precis. Det är inte så trevligt att gå in till ny kust och ny hamn i mörker mitt i natten. 36 timmar tog överfarten.
Shetland reser sig ur diset i soluppgången.
 |
Soluppgång
|
Bressay Lighthouse vid infarten till Lerwick.
Lerwick från havet.
Lerwicks hamn
Perez hus i TV-serien. Låg bredvid hamnen och Båtklubben där vi hade Dusch och tvätt, samt en bra bar!
Stickning är stort på Shetland.
Nu upplöstes eskadern. Vi stannade i Lerwick nästan en vecka och hyrde bil för att åka runt på öarna.
Vi började med sydspetsen, Sumburgh Head och det närliggande Jarlsberg.
Jarlsberg har varit bebott sedan 800 talet.
Bästa fish & Chips stället i hela Storbritanien.... (Ja det finns tävling i det också)
Den drickande hästen.
Givetvis såg vi massor av Lunefåglar...
Nu var planen att Segla vidare till Fair Isle och därefter till Orkney och sen ner till Skottland för att ta med besättning till överfarten över Nordsjön men valde att gå till Fair Isle och sen ta skuttet över till Norge direkt. Alexander lämnade oss och åkte hem till vår dotter Embla som var hemma med deras valp, Bilbo.
Så vi var J-O, Hanne och vår andra dotter, Olivia kvar.
På väg söderut så fick vi höra en val som sen kom mötande oss. (vi tror det var en vikval).
Vi gick sen ner och gick aldeles för nära Samburghead (enligt rekomendationer skall man hålla 7-10 NM öster om udden men vi gick 2 NM). Men vi kom dit när det var slackvatten så det gick bra.
Vinden dog dock så det blev motorgång mest delen från udden till Fair Isle.
Fair Isle, mitt på gränsen mellan Nordsjön och Atlanten.
Hamnen på Fair Isle, inte så stor. Det bor ca 90 personer på ön. Dessutom finns en fågelstation.
Färjan dras upp på land för det mesta, nu var vädret lungt så då fick den ligga i.
Färjan, Good Shepard.
Lunnefåglarna var inte rädda, kom riktigt nära.
Hur de lyckas få alla fiskarna i näbben samtidigt är en gåta för oss.
Nedan lite bilder från Fair Isle. Bla fyren på sydspetsen, Fågelstationen och lite naturbilder. Fair Isle var seglingens höjdpunkt.
Fågelstationen.
Nu var det dags att lämna de brittiska öarna och bege oss österut. Vi valde att gå till Utsira i Norge.
Nu var vi bara 3 på vakterna men vi valde att gå vidare på samma shema med en till rors, en frivakt i sittbrunnen och en frivakt nere. 3 timmars vakter. Fungerade bra även denna gång.
Vi hade 9-12 m/s vinds läns fram till halvvägs, sen dog vinden och det blev motorgång resten av sträckan (ca 12 h).
Olivia på vakt.
Hanne på sin vakt.
Solnedgång till havs.
Oljeplattformar som lyser upp natten mitt ute på havet.
Land i sikte! Utsira.
Södra hamnen på utsira.
Utsira som vi besökte 2017 också. Här samlades de flesta båtarna från eskadern vilket var väldigt trevligt.
Nu kändes det som om vi "var hemma". Nu ville vi ha lite värme som vi hört så mycket om men först till Stavanger för att lämna av Olivia som skulle ta tåget hem. Vi träffade våra vänner från Oslo, Kjell-Roger och Jannice som var på väg till sitt bröllop norr om Bergen (Silda) med motorbåt.
Hanne och J-O gick in i Lysefjorden, här var det 30 grader varmt och över 20 i vattnet.
Äntligen bad. (Hanne badade visserligen på Fair Isle i det 12 gradiga vattnet).
Vacker utsikt bakom båten.
Nedan: träffade Rödluvan igen och la oss i näheten av Preikestolen.
Som på många ställen i Norge så finns bryggor i naturhamnarna och trevliga gästvänliga människor som flyttar sina båtar så vi skall kunna få plats.
Kvitsöy.
Kvitsöy var en possitiv upplevelse. Ligger väster om Tananger.
Från Kvitsöy gick vi till en naturhamn utanför Egersund, brygga såklart och en hel del båtar. Här var J-O tvungen att komma åt nätverk för jobbet men det var dåligt så ett försök med att skicka upp telefonen i masttoppen gjordes men utan lycka.
Jobbet fick anstå till dagen efter.
Sen hade vi fin segling ner till Rasvåg på ön Hidra som ligger någon NM från Lista fyr. En pärla. Sååå mysigt som Hanne så väl utryckte det.
Rasvåg på Hidra
Härefter följde vi kusten uppåt och avslutade Norgevistelsen i en naturhamn norr om Risör.
Översegling till Virkesholmen iutanför Fjällbacka.
Härifrån gick vi hem till Öckerö. Bohuslän är ju inte så stort...
Hela rutten.
